Di Stefano, värvningen som förändrade fotbollshistorien
Numera är transfermarknaden ett ämne som genererar mycket uppmärksamhet både för de värvningar som förverkligas, men även (kanske framför allt) för silly season, det vill säga alla de ryktena och förväntningarna som omger en eventuell värvning av en fotbollsspelare. Vid varje transferfönster genomförs hundratals övergångar i alla delar av världen, och de mest uppmärksammade sker nästan alltid på den europeiska fotbollsscenen på grund av pengarna som genomströmmar fotbollen här på grund av Bosman-domen, en dom som förändrade klubbfotbollen i Europa då en spelare från ett land som var en del av EU kunde byta klubb utan övergångskostnader (kostnader mellan klubbarna i alla fall).Av alla dessa transfers är det väldigt få som får en historisk betydelse för en klubb, men är det någon övergång som verkligen haft stor betydelse så är det argentinaren Alfredo Di Stefanos ankomst till Real Madrid. Detta inte bara för att han är en av de största fotbollsspelarna genom tiderna, utan även för att han så när kom att hamna i Katalonien och FC Barcelona, "Los Blancos" största rival.
Di Stefanos tidiga dagar
Di Stefano föddes 1926, i Barracas, en stad belägen i Buenos Aires regionen, och hans fotbollskarriär startade i den lokala klubben Barracas och fortsatte sedan i Progressive Social and Sports Club (för närvarande Progressive Club) till 1943. 1944 provspelade han för River Plate som valde att signa honom till deras reservlag.På 1940-talet ansågs River Plate vara ett av de bästa lagen i världen och man hade en spelstil som sägs vara influensen till "totalfotbollen" som senare skapades av det holländska landslaget på 1970-talet. I ett lag som hade stora namn som Pedernera och Labruna började en ung Di Stefano att formas, först genom att lånas ut till CA Huracán, en period som hjälpte honom att anpassa sig till den professionella fotbollen.
"El Dorado"
1949 drabbades den nyskapade colombianska fotbollsligan av sanktioner från FIFA som påverkade det nationella förbundet och landslaget, och gjorde dem avskilda från världens högsta fotbollsorganisation. I och med detta utnyttjade de colombianska klubbarna det faktum att de inte behövde betala någon provision på övergångssummor av spelarna eftersom de inte var en del av FIFA, och kunde därmed erbjuda mycket höga löner till många spelare i världsklass, något som var känt som "El Dorado".Den första klubben som utnyttjade detta var Millonarios FC som signade Pedernera, och detta öppnade vägen för övriga stjärnor att gå till Colombia, inklusive Di Stefano, som anslöt sig till sin gamla lagkamrat i Millonarios. Klubben blev kända som "Ballet Azul" och de lyckades vinna tre av de fyra mästerskap under de fyra åren som Di Stefano var i klubben. 1952 deltog Millonarios i en vänskapsturnering anordnad av Real Madrid i den spanska huvudstaden där Real skulle passa på att scouta Pedernera på plats. Men efter att turneringen avslutats var dåvarande klubbpresidenten Santiago Bernabeu överväldigad av Di Stefano i stället.
1953 nåddes en överenskommelse mellan det colombianska förbundet och FIFA om att de skulle återinföras i organisationen och det fastställdes att de spelare som hade signats under denna period måste återvända till sina ursprungsklubbar senast i oktober 1954.
Övergången som nästan blev av
1953, med kännedom om den överenskommelse som hade uppnåtts, beslutade FC Barcelona att fråga River Plate, klubben som Di Stefano var tvungen att återvända till, vad deras pris var för spelaren. Detta startade förhandlingar mellan de två klubbarna som slutade med en överenskommelse några månader senare, närmare bestämt den 25 juni. Avtalet innehöll en klausul som sa att Di Stefano var tvungen att ansluta sig till FC Barcelona före den 26 juli 1953, annars skulle avtalet upphävas.Parallellt med detta beslutade Real Madrid att förhandla med Millonarios för att få tillgång till Di Stefano till oktober 1954, det vill säga fram till det slutliga datumet som han kunde stanna i den colombianska klubben. Avtalet rapporterades av den colombianska klubben till River Plate alltmedan den argentinska klubben förhandlade med FC Barcelona.
Undertecknandet blev en röra som krävde att FIFA ingrep och det togs då ett beslut som idag skulle vara näst intill otänkbart, inte bara på grund av själva beslutet, utan på grund av klubbarna som var inblandade i beslutet. Di Stefano skulle spela i Real Madrid fram till 1954, och säsongen därpå skulle han gå till Barcelona, och sedan alternera klubb fram till 1957. Om det idag är svårt att se en direkt övergång mellan båda klubbarna (även om det händer), att tro att en spelare skulle alternera för fyra säsonger är praktiskt taget omöjligt.
I september 1953 skulle Di Stefano spela sin första match med Real Madrid, efter vad som beslutats av FIFA. Men en månad senare beslutade Barcelona, som kände sig "sårade" av beslutet, att sälja sin del av argentinaren till Real Madrid så att Di Stefano kunde stanna i den spanska huvudstaden. Så lustigt nog var Alfredo Di Stefano under en månads tid en spelare som ägdes av både Real Madrid och Barcelona samtidigt, åtminstone på pappret.
Di Stefano i Real Madrid
Real Madrid hade inte vunnit den spanska ligan på 20 år vid tiden för argentinarens ankomst till klubben, och de hade endast vunnit ligan två gånger totalt. Med Di Stefano i laget vann Los Blancos ligan åtta gånger och vann Mästarcupen (dagens Champions League) fem år i rad, ett rekord som står sig än idag, och Di Stefano gjorde dessutom mål i samtliga fem finaler. De vann även en Copa del Generalísimo (Copa del Rey idag), två Latin Cup (en cup med bara lag från Italien, Portugal, Spanien och Frankrike) samt Intercontinental Cup. Till detta måste vi lägga till att Di Stefano individuellt, tack vare sin framgångsrika tid i Real Madrid, etablerade sig som en av de bästa spelarna genom tiderna, och anses av vissa, inklusive den brasilianska legenden Pelé, som den bästa som någonsin spelat fotboll.Med denna historia i åtanke är det intressant att fundera på vad som skulle ha hänt med Real Madrid och Barcelona om FIFA:s beslut hade följts, eller om Di Stefano hade gått direkt till Barcelona. Möjligen skulle Real Madrids enorma facit i Europacuperna se väldigt annorlunda ut idag.