Hur Jose Mourinho formade sitt Chelsea
Under de senaste decennierna har vi sett hur många rika människor från olika delar av världen (Saudiarabien, Qatar, Förenade Arabemiraten, Ryssland, Kina, USA, bland många andra) har kommit till fotbollen med avsikten att uppnå både sportslig och ekonomisk framgång, i många fall utan en tydlig projektplan och ordentlig planering, något som lett till att de inte nått de uppsatta målen och många gånger överger idén efter några år.På andra sidan vägen finns de få framgångshistorier där vi skulle kunna peka ut en framför alla andra, vilket är Roman Abramovichs projekt med Chelsea FC. Detta var dock inte någon tillfällig eller slumpmässig händelse, eftersom det fanns en grupp huvudpersoner som lade grunden för den engelska klubben och lät den växa exponentiellt. Resultatet av detta var det stora Chelsea-laget som coachades av Jose Mourinho från 2004 till 2007, något som skulle bli referensen för vad klubben skulle vara under de följande åren.
Så hur kom Mourinhos första Chelsea-lag till? Vi berättar allt du behöver veta här.
Roman Abramovich (ägare)
Ryssen verkade som en excentrisk miljonär som bara såg Londonklubben som ytterligare en investering, men under åren såg man tydligt hans engagemang att förvandla Chelsea till en europeisk stormakt inom fotbollen, vilket han till slut också uppnådde. Klubben för närvarande (kanske inte just denna säsong) en av de största i världen, vilket skiljer sig markant från när han köpte "Blues" 2003, då de befann sig i en känslig ekonomisk situation.Peter Kenyon (VD)
2003, när Abramovich köpte Chelsea, gjorde han ett mycket viktigt drag men det överskuggades något av de viktiga värvningarna och all hype kring köpet av klubben. Det draget var anställningen av Peter Kenyon som vd för klubben. Kenyon kom från Manchester United och vara en viktig del i arbetet med Uniteds transfers och var särskilt känd för att vara den som främjade de dyraste och mest kända värvningarna i klubben, som vid den tiden tränades av Sir Alex Ferguson. Den chefsprofilen passade perfekt med planen som Abramovich hade för Londonklubben.Jose Mourinho (tränare)
Även om han idag är känd över hela världen så 2004, när han anställdes av Chelsea, var Mourinho bara tränaren som gjort underverk med portugisiska FC Porto som vinna lyfta UEFA Champions League, något som utan tvekan är en av de mest fantastiska bedrifterna under de senaste decennier i europeisk fotboll. Trots det var han inte någon stor tränarprofil eller som hade många referenser i England, något som skulle förändras på kort tid.Mourinho skapar vanligtvis lag som är solida, inte nödvändigtvis tokdefensiva, men som ger motståndarlaget lite utrymme och men samtidigt har en offensiv kraft som är tillräckligt effektiv för att materialisera de målchanser de får under matcherna. Hans Chelsea-lag från åren 2004 till 2007, var den bästa representationen av den idén, till och med mer än "hans" Inter eller Real Madrid. Den portugisiske tränaren hade också en mycket komplett tränarstab som innehöll Rui Faria, Silvino Louro, Steve Clarke och André Villas-Boas.
Petr Cech
Målvakt
Trots ankomsten av Abramovich och hans många värvningar under ryssens första säsong som ägare av Chelsea (2003-04), såg inte dåvarande managern Claudio Ranieri behovet av att ta bort Carlo Cudicini från startelvan då italienarens trots allt stod för stabila och goda prestationer mellan stolparna. Men följande säsong säkrade klubben värvningen av Petr Cech från Rennes, och detta är en av de bästa värvningarna i klubbens historia.Under den första säsongen med "Blues" blev Cech Premier Leagues årets målvakt med minst insläppta mål (han släppte endast in 15 mål), han höll nollan i 25 av matcherna och hade satte rekord i 10 raka matcher utan att släppa in ett mål. Allt detta var resultatet av lagets defensiva arbete men också av tjeckens egen skicklighet, och han gav ibland intrycket av att vara en oöverstiglig mur.
Försvar
Försvarslinjen bestod av Paulo Ferreira som högerback som kom från Porto tillsammans med Mourinho och vars bästa egenskaper låg i markering och defensiva egenskaper snarare än offensiva kvalitéer, även om den portugisiske managern hade Glen Johnson som backup för detta. På vänsterbackspositionen fanns Wayne Bridge, en mycket bra spelare som klarade båda aspekterna av spelet ganska bra men som ådrog sig en allvarlig skada under säsongen, vilket tvingade Mourinho att vända sig till William Gallas för att spela på den positionen, som normalt sett är mittback.I mitten av försvaret fanns kaptenen och den egna Chelsea-produkten, John Terry, tillsammans med den portugisiske försvararen Ricardo Carvalho som kom från Porto, och den säsongen bildade de ett av de bästa försvarsparen i Premier Leagues historia.
Mittfältare
Fransmannen Claude Makélélé var den mest defensivt sinnade mittfältaren, som var ansvarig för att behålla balansen i laget, vilket gjorde honom till en nyckelspelare för Mourinho. Han brukade spela med Tiago Mendes bredvid sig, en portugisisk mittfältare känd från Primeira Liga för "Special One" där han spelade för SL Benfica. Tiago hade en blandad roll då han offensivt kunde leverera viktiga passningar och genomskärare medan han defensivt var Makélélés komplement.Den sista biten på mittfältet fullbordades av Frank Lampard, som var den mest offensivt sinnade sedan han utnyttjade sin mycket goda skottförmåga och fina blick för spelet. Lampard gjorde 60 mål under Mourinhos tre första säsonger som Chelsea-tränare och utsågs sedan till säsongens Premier League-spelare 2004/2005.
Anfallare
Arjen Robben spelade på den högra sidan av anfallet. Han hade värvats samma säsong från PSV Eindhoven i Nederländerna, men tyvärr hade han skadeproblem som hindrade honom från att vara en permanent startspelare under hela säsongen, så Damien Duff hade också en viktig roll, även om hans inkludering i laget innebar att den normala vänsteranfallaren, Joe Cole, fick flytta till högerkanten.Didier Drogba
Under de senaste åren brukar det vara Guardiolas Barcelona, Zidanes Real Madrid-lag som vann tre Champions Leagues i rad eller Ancelottis AC Milan som folk minns som de "största lagen" under 2000-talet, och detta Chelsea-lag brukar ofta glömmas bort vilket är orättvist med tanke på att det var ett lag som slog många rekord i Premier League och som väldigt få lag kunde göra mål mot, och än mindre besegra.