Rafael Márquez - kejsaren från Michoacán
Den legendariske Manchester United-mittfältaren Roy Keane som tidigare arbetade som expert för Sky Sports, nämnde att nyckeln till storhet är konsekvens, och det finns mycket sanning i det. Om en spelare inte är konsekvent kommer han eller hon aldrig att uppnå sin fulla potential och inte heller lämna bestående intryck i en fotbollsklubb.Konsistens är något som är mycket svårt att uppnå, men det är skillnaden mellan de bästa av de bästa och de som bara är bra och lovande spelare. Men konsekvens kan ofta göra dig underskattad eftersom folk helt enkelt tar det för givet att du ska prestera. Det finns ett mycket bra exempel på detta, och det är den mexikanske försvararen Rafael Márquez.
Rafael Márquez efter att ha vunnit CONCACAF Gold Cup 2011
Hans första år och Monaco
Márquez föddes i Zamora, Michoacán, Mexiko (därav hans smeknamn "The Kaiser of Michoacán") i februari 1979. Rafael Márquez, vanligtvis förkortas hans namn till bara Rafa Márquez, började sin karriär inom fotbollen i den utan tvekan bästa fotbollsakademin i sitt hemland, Atlas. Han gjorde sig ett namn där redan som 17-åring 1996 när han gjorde sin debut, och han uppvisade en enorm teknik och intelligens för hans ålder.Márquez hade några fantastiska år i Atlas, och spelade bland annat en finalmatch mot Toluca om ligatiteln 1999 (som de förlorade). Just den sommaren, efter att ha gjort en bra Copa America turnering med Mexikos landslag, skrev han på för Ligue 1-klubben AS Monaco. Detta var hans första chans att visa upp sig i Europa och han gjorde det ganska bra (milt sagt) då Monaco vann ligan under hans första säsong 2000. Totalt spelade han 30 ligamatcher den säsongen och som grädde på moset vann han även utmärkelsen som bästa försvarare i Ligue 1 2001.
Han skulle befästa sig själv som en av de mest lovande mittbackarna i Europa det kommande året och fortsatte att bli allt viktigare för Monaco, vilket även ledde till att han fick äran att vara Mexikanska landslagets kapten när de gick till VM 2002, trots sin unga ålder.
Toppen i Barcelona
Barcelonas nya presidenten Joan Laporta, som just valts in sommaren 2003, visste att laget behövde en massiv förnyelse för att konkurrera med Real Madrid och de bästa lagen i Europa, så han gjorde många värvningar det året för att förbättra truppen och ge den nya managern Frank Rijkaard de bästa förutsättningarna för detta. Och medan Ronaldinho självklart fick den mesta uppmärksamheten i media på grund av sin profil och hur enorm han var för Barcelona, ska man inte glömma bort hur viktig värvningen av Rafa Márquez var.Under de sju år han tillbringade i Barcelona var Márquez en mycket konsekvent spelare, inte bara i försvaret, han spelades även ibland på mittfältet, och han tillförde ett inslag av teknik och elegans till deras sätt att försvara. Han var inte bara en bra försvarare utan också en mycket bra passningsspelare och var även duktig att slå offensiva frisparkar, vilket var till stor hjälp, framför allt under Rijkaards tid i klubben.
Han var drygt trettio år gammal när Guardiola blev manager för klubben, men han lyckades ändå bidra på bästa sätt till den trippeln de vann säsongen 2008/09, och han hade även en betydande, dock allt mindre, roll då de vann ligan åter igen säsongen 2009/10. Hans bidrag var uppskattade bland fansen och de verkligt Barcelona-trogna håller honom högt aktad än i dag.
Márquez skulle komma att lämna det katalanska laget sommaren 2010 för Major League Soccer och New York Red Bulls, detta efter att ha vunnit 12 titlar på sju säsonger i Barcelona och var för det mesta en ordinarie startspelare under sina år där. Detta är något som gör att han på alltid på allvar är med i diskussionen om den bästa fotbollsspelare som Mexiko någonsin har producerat.
Efter tiden i Barcelona
För många spelare i Rafas skor kunde att lämna Barcelona i början av trettioårsåldern och gå till ett MLS-lag som att han var redo att gå i pension, men det fanns fortfarande saker att lyfta fram under dessa år efter Barca. En sak är det faktum att han blev blott den fjärde spelaren någonsin att spela i fem olika VM, från 2002 till 2018, något som belyser hur viktig han var för sitt land.Efter två anständiga men inte spektakulära år i New York Red Bulls återvände han till Mexiko 2012 för att spela med Leon, och han hjälpte dem att vinna 2013 Apertura och 2014 Clausura (i Mexiko spelar de två mästerskap varje säsong, Apertura samt Clausura, true story...), vilket visade att han fortfarande hade det som krävdes på högsta nivån. Dessutom, just som det verkade som att han var redo att bosätta sig för gott i Mexiko, skrev han på för Serie A-klubben Hellas Verona inför säsongen 2014/15, och spelade där 39 matcher under en och en halv säsong, och han bevisade att han fortfarande kunde prestera på en anständig nivå i en högstaliga i Europa trots sin ålder.
Hans sista lag skulle bli klubben där allt startade, Atlas, som han återvände till 2016 och han spelade där till hans pensionering 2018. Han avslutade karriären med ett sista VM i Ryssland 2018, 39 år gammal.
Slutkläm
Rafael Márquez kan anses som ett mycket intressant fall inom världsfotbollen eftersom han inte får mycket erkännande, trots alla de olika saker han åstadkom under sin långa karriär. Han var en mycket viktig spelare i FC Barcelona under två mycket framgångsrika perioder, han anpassade sig till tre olika ligor i Europa och gjorde bra ifrån sig i alla, och har också prestationen att spela fem VM på sin meritlista. Allt detta visar så klart vilken stor spelare han ändå var.Det ska också sägas att Márquez gjorde allt detta med klass och elegans, utan att skapa mycket väsen omkring honom, vilket visar hur vilket fullblodsproffs han var. Detta är något som alltid uppskattas mycket bland fotbollsfans, och det är därför som man ska minnas "The Kaiser of Michoacán" karriär.
Följ oss
