Varför misslyckades Thierry Henry i Juventus?

Thierry Henry betraktas allmänt som en av de största franska spelarna genom tiderna och ses också som en av de bästa spelarna någonsin i Premier League under sin tid i Arsenal. Men trots hans många fantastiska prestationer och utmärkelser fanns det en period då fransmannen hade en riktigt jobbig tid och det var under hans sex månader hos italienska jättarna Juventus.

Thierry Henry - här i New York Red Bulls

Henry, som då var 21 år gammal, gick från sin franska klubb AS Monaco till Juventus i januari 1999 för 10,5 miljoner pund. Han hade haft många fantastiska säsonger i Frankrike och vunnit VM med sitt Frankrike året innan, så det fanns en mycket spänd förväntan om vad han kunde åstadkomma i ett av de bästa lagen i världen. Ändå gick det så väldigt fel för Thierry, så till den grad att han såldes till Arsenal efter bara en halv säsong på Delle Alpi.

Varför misslyckades då egentligen Henry i Juventus? Här har du anledningarna till det.

Lagets sammansättning

Juventus var ett av de bästa lagen i världen under andra hälften av 1990-talet och det finns ett rimligt argument för att de faktiskt var det bästa laget i världen just vid tidpunkten som Henry gick dit. Oavsett så hade italienaren lyckats vinna tre Serie A-titlar och nå tre UEFA Champions League-finaler i rad, och även vunnit en av dem. Ledda av Marcello Lippi var de en av fotbollens superkrafter... men början av 1999 var en helt annan historia.

Den gamla damen (som Juventus som så många vet kallas) kämpade i mitten av tabellen, Lippi var borta, de hade en del problem med några av sina stjärnspelare som till exempel Zinedine Zidane. Manager vid den tiden var en oerfaren Carlo Ancelotti, och han hade problem att hålla omklädningsrummet samman och att uppnå de förväntade resultaten, vilket är ironiskt med tanke på den manager Ancelotti skulle bli så småningom.

Detta är laget en ung Thierry Henry hamnade i när han skrev på för Juventus och det var en mycket giftig miljö för en lovande spelare som just lämnat sitt hemland för första gången, särskilt med tanke på kraven från en fotbollsklubb av Juventus storlek. Det var ett lag i kris och en ung spelare som fransmannen var lite vilsen i denna mix.

Man behöver alltid ha tålamod med unga spelare, de behöver en bra miljö att utvecklas i och en tydlig plan och fokus på hur de ska utvecklas, och Henry hade aldrig något av detta i Juventus på grund av den kris de var i.

Hans position

En av de saker Ancelottis ångrar mest enligt honom själv, var det faktum att han inte kunde se Henrys potential som anfallare, där han skulle sluta bli en av de bästa i världen för Arsenal några år senare. Istället placerade Ancelotti Henry på kanten.

Nu hade förvisso fransmannen spelat som ytter för Monaco och det även det franska landslaget tidigare i karriären, men den här gången spelade han mer som ytterback, som hade mycket mer defensiva uppgifter än vad han var van vid. Detta krävde många löpningar upp och ner på vänstra kanten av planen.

Det är normalt att många unga spelare när de skriver på för stora klubbar att de får mer ansvar i spelet utan bollen, men det här beslutet gav verkligen en negativ inverkan på Henrys prestationer och gynnade inte hans styrkor, vilket är något vi skulle få veta när han flyttade till Premier League.

Ligan

Serie A i slutet av 90-talet var den bästa ligan i världen och den överlägset mest konkurrenskraftiga. Minst sju-åtta lag stoltserade med otroliga talanger och imponerande trupper och konkurrensen om Scudetton var riktigt intensiv dessa säsonger. Men ibland kunde inte ens de största talangerna frodas i en liga med så krävande spelstil där defensiv fotboll var det normala. Detta drabbade till exempel den holländska stjärnan Dennis Bergkamp några år innan i Inter, och det drabbade även hans framtida Arsenal-partner, Thierry Henry.

Medan Henry hade visat sig vara på toppnivå under VM 1998 och ledde Monaco till en Champions League-semifinal samma år, var fransmannen inte van vid den där intensiteten vecka in och vecka ut i Serie A och det visade sig i hans prestationer, han gjorde bara 3 mål på 16 ligamatcher.

Försvaret var bättre, matcherna mycket mer krävande och markeringen var mycket tightare, vilket naturligtvis påverkade fransmannens prestationer. Det finns ett rimligt argument för att Henry kanske med lite tid och tålamod skulle ha anpassat sig till dessa utmanande förändringar, men hans tid i Italien blev kort, så vi kommer aldrig att få reda på det.

Problem med styrelsen

Det finns mindre information om detta ämne, men det är fortfarande ganska viktigt att påpeka: det har förekommit rapporter om att Henry hade problem med några medlemmar i Juventus styrelse medan han var där, och detta var något som fransmannen själv medgav till en några år senare: "Jag hade problem med toppfolket i klubben men det måste förbli privata saker."

Luciano Moggi, medlem i Juventus styrelse från 1994 till 2006, vägde också in i ämnet några år senare och påpekade att Henry "led av att bli tufft markerad och blev ledsen när han tvingades till bänken."

Som du kan se på deras uttalanden var det definitivt något som pågick mellan båda sidor under denna speciella tid. Detta är ett ämne som inte har utvecklats något under åren så kanske kommer vi aldrig att vara säkra på exakt vad som hände, även om det mycket väl kan ha haft inflytande på Henrys prestationer.

Slutsats

Thierry Henry i Juventus kan ha varit en av de mest bortkastade möjligheterna under de senaste 25 åren. Här hade du en av de bästa talangerna i hans generation som spelade tillsammans med spelare som Zidane, Alessandro Del Piero, Edgar Davids och ett flertal andra spelare i absolut världsklass, och han fick aldrig uppnå sin potential. Definitivt en skam.

Henry kom att lämna Juventus sommaren 1999 för att återförenas med sin tidigare Monaco-tränare, Arsene Wenger, och kom att hjälpa honom att erövra både Premier League och världen med sitt Arsenal.

Och resten var, som man säger, historia...